Skumtomten

Idag är mina tankar hos Peter.

Mer än vanligt. Det är en fin dag för hans anhöriga att ta adjö. Och även om jag inte är där så är jag med. Det är vi många som är.

Jag tittar på bilder, läser i min gamla blogg. Där hittar jag det här inlägget från 22 november förra året.
Att äta Skumtomtar i år kommer att få en helt ny betydelse för mig. Jag kommer aldrig mer att stoppa en tomte i munnen utan att tänka på Peter.

Poesi om en kär tomte

Min kära vän Peter Holmberg har känsla för livets goda...
Skumtomtarna förvandlade honom till en poet... och han diktade så vackert att det gick rakt in i mitt hjärta:

Juleskum åh, Juleskum
Mitt hjärta trummar, trum, trum ,trum
Min blick var skarp, min tanke klar
När påsen jag från kiosken bar
Juleskum åh, Juleskum
Mitt hjärta trummar, trum, trum trum

 

2 kommentarer:

1. 
   Peter22 november 2011 14:18

   Hoppsan , vad skall hända härnäst , kanske jag blir inbjuden till lite kändismingel :-)

   SvaraRadera
2. 
   Annette Grandin22 november 2011 16:35

   Japp, nu är din poetkarriär satt i rullning :)

   SvaraRadera