Hjärtat brister

Jag är så ledsen. Jag tittar på gamla och nya bilder. Läser långa mejlkonversationer och kan inte förstå.
En vän är borta. En vän som funnits i mitt liv på avstånd i många år - men som kom väldigt nära det sista året.

En vän som alltid haft en speciell plats i mitt hjärta sedan jag träffade honom första gången i mitten av 80-talet - även om vi egentligen inte kände varann så väl då.

Sen kom han "tillbaka" och jag fick en chans att lära känna honom.

Åh, vad han har fått mig att skratta, med sina kvicka kommentar och sylvassa analyser. Med en blick för människor och en varm humor. Vi har skrivit långa mejl där vi diskuterat allt ifrån konsumentfrågor till förhållanden, ibland har vi skrivit korta kommentarer om något som hänt på FB som blev vår gemensamma plattform.

Han var en flitig läsare av Bangtanten och ingen har kommenterat mina inlägg som han :)

Jag ser hans pliriga ögon och busiga blick framför mig och jag hör hans skratt - och jag kan inte förstå att han har lämnat oss.

Jag är så otroligt, otroligt ledsen.

Sov gott Peter, och må all lycka i universum finnas hos dig nu!