Jag gör en pudel. Jag tar tillbaka vad jag skrev igår. De där raderna där jag antydde att något av mina tre fina barn skulle vara skyldiga till att jag inte kunde få någon julstämning.
Jag ångrar min bitterhet och jag ångrar att jag som straff inte bakade några lussekatter och bjöd på julmust med tända ljus. Jag menar, ljus har jag ju - även om jag inte hittade staken.
Jag tycker att mina döttrar är värda en offentlig ursäkt. Jag har hittat nyckeln till källaren.
NÅGON hade lagt den i mitt rum - Ovanpå alla mina förvaringslådor från IKEA som jag betalat dyrt för i ett fåfängt försök att bringa ordning i mitt liv.
När jag skulle leta i en av lådorna idag - ja, då trillade nycklarna fram.
Så idag finns inga undanflykter - inga barn att skylla på, ingen film i soffan, ingen bok och godisskål i sängen. Nu är det bara att sätta upp det däringa julpyntet jag begrät igår ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar