.. och så är det den där höstkänslan

Jag tror på reinkarnation. Jag tror att jag i mitt tidigare liv levde ett rörligt liv. Dvs att jag flyttade efter årstider. Kanske att jag levde i fjällvärlden och flyttade till och från vallen på vår och höst.

Eller... kanske inte.
Kanske är det något annat som gör att hösten suger fast så hårt i mina känslor. Ingen annan årstid påverkar mig så starkt. Det är som att en urtidsstark längtan tar över mig.

Jo, jag vet att det fortfarande är sommar - också. Men luften är annorlunda, ljuset är annorlunda, ljuden är annorlunda och på kvällarna blir det mörkt. Mina röda Reijmyraljus börjar göra sig påminda.
Jag tänder fönsterlamporna på kvällarna.

Jag älskar hösten - och jag älskar det här senimentala längtanstillståndet. Hösten är för mig en nystart. En klar tid då det är lätt att andas, då färgerna blir starkare, solens strålar hårdare, skuggorna längre.

Och så lyssnar jag på den sentimentalaste av alla låtar - Blower´s daughter, en låt som hade varit trasig och det gick att spela sönder en låt. Men det gör det ju inte - så jag lyssnar en gång till.

Augusti <3